John B.
Watson hade gjort ett försök med en liten pojke, ett år gammal för att se om
han kunde betinga en rädsla för en vit mus. Försöket Watson gjorde
var att slå med en hammare samtidigt som pojken såg den vita musen och efter
några gånger så började pojken gråta enbart när han såg musen. Försöket Watson
studerade gjorde att pojken hade nu utvecklat en rädsla när han såg en vit mus.
(Hwang
& Nilsson, 2011, s.40)
När jag
läste om Watsons och den klassiska betingningen så kom jag tänka på det som
hände min dotter för ca ett år sen.
När min
dotter var ca 2 år gammal så stod hon med mig vid spisen för att laga mat. När
jag var klar så tog jag bort stekpannan från spisplattan och hon var snabb med
att sätta handen på plattan och brände sig. Hon hade ont och grät i en timma
och fick en jätte stor blåsa på hela handen. Detta var ca ett år sen och hon
minns det än idag. Varje gång jag säger att jag ska laga mat och ställer mig
vid spisen och hon vill hjälpa mig så säger hon ”Mamma, inte ha handen där, då
gör det ont” och så backar hon ett steg.
Nu kommer
hon ju växa ifrån det och inte tänka på det när hon blir lite större men det är
en intressant teori att läsa om och se att det faktiskt stämmer. Har ni varit
med om något liknande? Något som får er att minnas en dålig upplevelse?
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi.
Stockholm: Natur och kultur.