Vad är genus?

Jag visste inte själv vad begreppet genus faktiskt betydde innan jag läste boken Jämställdhet av Maria Hedlin. Nu när jag har lite mer koll på begreppet tänkte jag passa på att föra vidare kunskapen genom denna blogg.

Hedlin beskriver att genus infördes som begrepp i samband med att den svenska kvinnoforskningen som startades på 70-talet. Hedlin menar att forskningen endast var grundad på undersökningar gjorda av främst män och att det var män som blev undersökta till största del. Fortsatt beskriver Hedlin att en kompletterande forskning med inriktning på ett kvinnoperspektiv grundades. Genus blev ett mer allmänt känt begrepp under 80-talet menar Hedlin (2006, s 44-45).

 Begreppet genus beskriver människors sociala kön, vad som anses vara manligt och kvinnligt (Nationalencyklopedin, 2017). Hedlin beskriver genus som ett begrepp att nyttja när man skall beskriva kvinnligt och manligt som är socialt och kulturellt betingade (2006, 45).

Genusforskning är det som tar vårt samhälle mot ett mer jämställt samhälle genom att påvisa skillnader mellan kvinnor och mäns tillvaro. Genusforskning skall inte kopplas till negativ feminism då det forskningen gör är att påvisa vilka skillnader som faktiskt finns och vilka felställda värderingar som vi lever i. Det Stärker inte feminismen, det stärker samhället.

Hoppas jag inte trampat någon på fötterna och har ni åsikter så dela gärna med er!

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedin, genus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus (hämtad 2017-01-15)

Borde jag fråga?

   

Det jag vill gestalta med denna seriestripp är hur många tankar som kan flyga runt i ett barns huvud. Tankar kring sig själv, sin existens och om omvärlden. I denna serie beskrivs också rädslan av att få ett nej, vilket jag tror är ett vanligt förekommande hos många. Istället för att fråga om han får vara med, så väljer pojken att inte fråga, eftersom han är så pass rädd för att bli nekad. Att interagera och kommunicera med andra människor är viktigt för att utvecklas, vilket beskrivs ur det sociokulturella perspektivet i boken lärande, skola, bildning (2014 s.301-303). Om man inte vågar ta för sig, t.ex. som i detta fall genom att inte ens våga fråga om man får vara med, sätter man sig själv i en ganska utsatt position, utan att man kanske själv kan rå för det. Denna situation är svår, eftersom den ensamma pojken känner sig utanför och osäker trots att ingen medvetet gjort något för att kränka honom. Den ensamma pojken är rädd för att få ett nej och de två andra pojkarna anser att de gjort allt de kunnat för att vara öppna för att fler ska få vara med, men att ingen gav respons. Det blir ett dilemma, då de båda parterna ser situationen på olika sätt.

Hur skulle ni som lärare agera om ni ser att en elev har svårt att ta för sig i en klass?

Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger; Liberg, Caroline (red). (2014). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur (Kap 6).

Temadag: Baka pepparkakshus

Vi har valt att skapa en temadag kring byggandet av ett pepparkakshus.

Temadagen kommer att utspela sig under en skoldag och genomföras av en klass i årskurs 6. Syftet med temadagen är att främja solidaritet och jämställdhet i klassen.

Veckan innan så har vi skickar ut information genom veckobrevet. Vi ställer där frågan om eleven har någon allergi och informerar om vad pepparkaks bygget kommer att innebära. Vi informerar även om tiden för utställningen av pepparkakshuset men säger även att det går bra vid annat tillfälle om det inte passar just då. Slutligen i brevet så skickar vi med en förberedande hemuppgift.

Inledningsvis i temaarbetet så har klassen fått förbereda sig enskilt genom att individuellt försöka ta reda på hur ett pepparkakshus byggs. Något som Nottingham (2013 s. 56) menar skapar ett intresse för ämnet och förbättrar elevernas förberedelser.

Dagen startar med att klassen samlas i klassrummet. Läraren tar där ordet och delar ut ett schema för dagen. Läraren går igenom punkt för punkt och kontrollerar så att alla förstår vad som skall göras. Därefter får eleverna redogöra för hur ett pepparkakshus kan byggas. när alla förslag har delgivits så skapar läraren en sammanfattning av hur ett pepparkakshus byggs.

De ämnena vi kommer beröra är:
Svenska
Matematik
SO
Bild
Hemkunskap

Läxors vara eller icke vara, det är frågan.

Huruvida läxor är positivt för elevers lärande eller inte, är något det knappt gjorts någon forskning på. Dock har den kända forskaren John Hattie en forskning om hemläxors effekt på elevers lärande.

I en artikel jag hittade på DN hävdar Hattie att bland olika faktorer som påverkar elevernas lärande hamnar läxor på plats 88 av totalt 138 olika faktorer. Det är de redan högpresterande gymnasieeleverna som läxor har högst effekt på, lägst effekt har läxor på unga elevers lärande. Faktorer som har större betydan för lärandet är lärarnas förmåga och undervisningens kvalitet.

I svenska skolan förekommer hemläxor fortfarande på många platser, men det finns skolor som väljer att slopa läxorna. Läxor kan ibland ges bara för att det ”hör till” skolan och resultaten kan då bli dåliga. Hattie menar att med rätt utformning av läxorna och återkoppling kan läxor stödja lärandet.

Den svenske forskaren Jan-Olof Hellsten hävdar att läxorna bör klaras av under den vanliga skoldagen, som efter hans mening borde kunna förlängas. Han hävdar vidare att frågan om läxor har stor betydelse för arbetsmiljöfrågan då arbetsbelastningen kan leda till att eleverna både fysiskt och psykiskt kan må dåligt.

Vill vi nå en likvärdig utbildning så är ju frågan om läxor är rätt sätt, då elever har olika hemförhållanden. Det är stor skillnad på hur mycket hjälp eleverna får i hemmet. Eftersom läxor praktiseras olika runt om i Sverige kan det tyvärr bli en chock för vissa elever att t.ex gå från mellanstadiet till högstadiet. Det har jag själv sett på min syster som i år började högstadiet. Hon hade under mellanstadiet inga läxor alls, men blev “bombarderad” av läxor på högstadiet. Detta är ju ett mycket komplext ämne, och självklart finns det både för och nackdelar när det gäller läxor.

Vad tycker ni om att läxor fortfarande har så stor plats i skolan, är ni för eller emot det?

Källa: http://www.dn.se/insidan/stor-brist-pa-kunskap-om-laxor/

Barn gråter

Seriestripp

I seriestrippen vill jag lyfta problemet med många av samhällets värderingar som dagligen prövas och utvecklas. Varför anses det vara mer normalt med gråtande tjejer jämfört med killar?

Hwang & Nilsson beskriver hur ur ett utvecklingsekologiskt synsätt både individen och samhället påverkar det individuella lärandet. Fortsatt beskrivs inlärningen genom fyra system som påverkar barnet ; mikro, meso, exo och makro. Samhällets värderingar tillsammans med kamrater, föräldrar m.m, påverkar hur varje barn utvecklar sig till att bli(2011 s. 71-74).
Om en pojke börjar gråta för att han är skotträdd kan det gå emot vad som anses vara normalt. När flickan fortsatt skryter om bedriften så förstärker det hennes aktion positivt. Medans pojken kan utveckla en rädsla över att våga vara med på fotbollen i värsta fall.

Har ni några exempel från er barndom som kan kopplas till detta? När en normalitet påverkar barnen på ett negativt sätt?



Hwang P; Nilsson B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (kap 2).